16 juli - Vår Fru av Berget Karmel

1
min read

16 juli - Vår Fru av Berget Karmel

tis, 07/16/2019 - 10:25
Posted in:
0 comments

Festen firas alltid den 16 juli som är dagen då enligt traditionen Vår Fru gav den helige Simon Stock det bruna karmelitskapularet i England 1251. Han grundade kommuniteten i Aylesford i södra England och dog 1265.

Festen infördes mellan 1376 och 1386 till minne av påven Honorius III:s godkännande av Karmels regel. Den första regeln var den Helige Alberts regel som skrevs, efter munkarnas begäran, i Palestina under åren 1206 - 1214 när biskop Albert Avogado var utnämnd till patriark av Jerusalem.

Med regeln förenade han munkarna på berget Karmel till en gemensam kommunitet som sedan under förföljelser lämnade det heliga landet och fortsatte sitt eremitiska liv i Europa.

Festen Den Saliga Jungfru Maria av Berget Karmel infördes i det romerska kalendariet 1726 och firas nu i hela den universella kyrkan av både de skodda och de oskodda karmeliterna. De oskodda är den av Teresa av Jesus och Johannes av Korset reformerade grenen som också kallas det teresianska Karmel som upprättades under 1500-talet. Den tredje orden vars medlemmar lever i världen och inte i klostren upprättades i enlighet med den kanoniska lagen 1452. Inom Stockholms katolska stift finns ett hundratal medlemmar i den tredje orden, de så kallade sekularkarmeliterna.

I Karmels hela historia har Karmels berg varit berget för Marias höga utkorelse så som Berget Tabor är berget för Kristi förklaring. Båda dessa berg är också knutna till profeten och gudsmannen Elia.

Profeten Elia är Karmelordens portalgestalt, även om han inte är dess grundare. Orden har ingen egentlig grundare men den bärs av samma andliga liv som präglade Elia och des första eremiterna. Karmels kallelse i Kyrkan är just bönen, att få meditera över Guds stora verk för människan i sin kärlek. Karmel är platsen för dem som söker Maria som vishetens säte, som det antyds i Jesu Syraks vishets bok där det sägs: ”När jag ännu var ung, före mina resor, sökte jag öppet visheten i min bön. framför templet stod jag då och bad om den och till min sista stund är den målet för min strävan” (51:13-14).

Karmel är kontemplation som inspireras av Guds moders inre förhållande till sin gudomlige son, som det sägs i Lukas evangelium: ”Sedan följde han med dem ner till Nasaret och han lydde dem i allt. Hans mor bevarade allt detta i sitt hjärta” (Luk 2:51). Tystnaden är Karmels styrka. I den talar Gud och människan lyssnar.

                                                                                                               diakon Göran Fäldt